Att cykling och glass är en väl vedertagen kombination känner de flesta cyklister till och när då Claes ”The Joker” Westberg blev upplyst av Jonas ”The Lightweight Lizard” Lundberg att det fanns ett lopp, ett glasslopp, i Danmark var det ju inget svårt beslut att bestämma sig för att det måste prövas. Så att efter informerat Fru Joker om att ett lopp i Danmark, dessutom på grus (Cx), skulle köras i slutet av augusti styrdes så bilen mot Själland och Jägerspris den 25 augusti. Då Jokern förtroendefullt överlämnat hotellbokning till fru Joker så hamnade vi i Roskilde för övernattning. För icke insatta i den danska kulturen så är Roskilde samlingsplatsen för ungdomar som festar och lyssnar på musik. Dessbättre pågick ingen Roskilde-festival denna tid på året så den så viktiga nattsömnen inför loppet kunde genomföras utan några överraskningar.

Loppet, som hade en gräns vid 300 cyklister, utlovade givetvis glass vid samtliga depåer och såväl lokalbrygd öl som närlagad mat, milkshakes och kakaomjölk (antagligen chokladmjölk på svenska) efter loppet. Framme i Jägerspris i god tid inför start hämtades nummerlapp ut och den vanliga proceduren med att få densamma att fästa på tröjan börjar och avslutas utan större missöden. Rullar fram till pre-race information en kvart innan start och den första person man möter utropar, SUMO, dig känner jag igen, världsherraväldet närmar sig med stormsteg! Visar sig efter kort konversation att cyklisten också cyklat Rapha 12 Hills föregående helg, kul sammanträffande.

Loppet startar (behöver det tilläggas att av pre-race informationen på turbo-danska begreps ingenting) med Masterstart dom 15 första kilometrarna och ett 10-tal MC eskorterar oss på den danska landsbygden. Tempot är relativt högt och på dom smala danska vägarna leder minsta inbromsning av oroliga cyklister till att klungan bromsas upp ett 10-tal ggr och vid ett sådant tillfälle touchar en cyklist fru Jokers bakhjul ledande till att cyklisten far horisontellt som en projektil rakt ut bland dom danska grönsakerna vid sidan av vägen, dumt, hoppas det gick bra för cyklisten. Uppstår ett par liknande incidenter innan vi släpps iväg varav ingen verkar vara av det allvarligare slaget.

Jokern och fru Joker

Racet fortsätter och snart leder spåret in i skogen och ut på fantastiskt fina grusvägar och stigar och ibland är vi till och med nästan ute på golfbanor och cyklar. Tempot sjunker förstås en del till följd av underlaget och delvis cyklar vi på singeltrack och bitvis även utefter en järnväg. Den som tror att Danmark är platt som en pannkaka har fel. I och för sig inga alptoppar att bestiga men inne i skogarna finns en hel del mindre backar och vid första sådan på singeltrack bromsar alla in av någon anledning. Jokern som är van vid SUMO-attacker tror inte sina ögon, missar inbromsningen och dagens första vurpa är ett faktum. Nåväl inga större skavanker så iväg upp igen och vidare.

Så här fina grusvägar finns det gott om på Nord-Själland

Rullar på i hyfsat bra takt och underlaget är växlande och riktigt fin cykling. Loppinformationen hade skvallrat om en spurtbacke efter 36-37 km vilket vi nu närmade oss och SUMO som man är tänkte man att här gällde det att fälla ut hornen och gasa. Och var hamnar vi då? Jo mitt ute i ingenting har en gigantisk sanddynliknande kulle byggts upp och Jokerns förhoppningar grusas direkt. Givetvis hade man lagt dagens första depå med glass precis innan backen som på sitt brantaste ställ var 21% (grus) så det gick ju som det gick med den spurten. För att inte helt förnedras cyklade jag i alla fall uppför medans det stora flertalet valde annat transportsätt upp för backen. Sen cyklade vi omkring i området i flera km till och underlaget varvades och på en del ställen hade dom lagt in nya backar som var helt ocyklingsbara så där var det bara att bita i det sura äpplet och nyttja benen till annat än cykla. Detta området tog ner snittfarten ordentligt.

En vanlig syn i depåerna

Ut på ett asfaltavsnitt igen och nu gällde att snabbt som f..n höja tempot igen vilket gjordes omgående och flera cyklister passeras, tror aldrig, inte ens under cykelvasan några veckor innan, jag sett så många punkteringar. Ett tag tänkte jag t o m att om det här fortsätter kommer vi att vinna loppet på grund av alla punkor. Snabbt in på en singeltrack i skogen igen och det går inte många hundra meter innan ett par cyklister får panik i leran, bromsar in och vips åker Jokern i backen igen och märkligt nog landar man alltid på samma ställe när man vurpar, så också denna gång så nu med lite blodvite som resultat. Jaja, mitt i skogen ingenting att göra något åt och ingen större skada skedd. Nu börjar det skrika i glasstarmen och som tur är glider vi in i depån halvvägs och väl inne i depån undrar jag om jag inte inträtt i himmelen, bara att knata fram till glasskiosken och beställa en kulglass och slippa betala, ja det är nog himmelen. I depån finns också sjukvårdspersonal så varför inte passa på att rensa ut lite skit från vurporna när jag ändå har en stor glass att käka, något alla lopp borde ha!

Jokern plåstras om och njuter av dagens största glass

En annan fin sak med denna depå var att här stannande dom klockan så här kunde man sitta och ta det lugnt utan att tiden försvann, kul grej och kanske typiskt danskt, vad vet jag? Efter depåstopp fick vi rygg på 3 danskar som så fort dom såg fru Joker fick för sig att det var försmädligt att inte kunna rycka ifrån en tjej och följdaktligen gjorde vad som stod i deras makt för att hänga av oss. Dom lyckades hyfsat bra i dom slakmotor som fanns men så snart vi var uppe för dom gjorde Jokern sin plikt och ekipaget Joker och fru Joker var snabbt ikapp. Någonstans underhand blev jag ju tvungen att visa vad SUMO står för och gick snabbt upp för att ta en förning, några minuter senare var tåget, inklusive fru Joker, sedvanligt avhängda och med risk för en otrevlig resa hem så fick jag ta mig samman och vänta in den äkta hälften. Jaja, vart skåpet ska stå hade i alla fall danskarna fått klart för sig.

Jokern i utbrytning!

Snabbt in i sista depå, fyll på med energi och sen iväg igen. Cyklingen går delvis på rätt tråkiga asfaltsvägar men allt som oftast rör vi oss framåt på smala, nästan bilfria vägar bland åkrarna på landsbygden och så småningom ut på grusvägar utmed den danska kusten. Tiden går alltför fort och vi närmar oss målet och till slut susar vi in i mål.

Väl i mål väntar milkshake i allehanda smaker, lokalbrygd öl och oxkött och gott eftersnack med andra cyklister. En tur in i Hansens lokala affär får inte missas, massor med glass och andra delikatesser. Tyvärr är det 60 mil hem på söndagen så glassen får vara däremot har dagen bjudit på goda smaker.

Hansens glasshus

Vi hade stora förväntningar på dagen när vi åkte dit och dom uppfylldes på alla plan. Vad kan man egentligen begära av en dag. Den här bjöd på härlig cykling, god glass och avslutningsvis i mål en god kall öl. Skulle man mot all förmodan vilja tävla och cykla snabbt fanns förstås den möjligheten också men vill man uppleva ett kul lopp på omväxlande underlag i goda vänners lag, en glass i depåerna och ett härligt efterhäng är Hansens cykellopp väl värt resan och mödan.

Vi lär ses igen!

/The Joker

Några ytterligare bilder från dagen:

Fanns en del kort och branta backar och t o m danskarna fick kliva av och gå

Joker och fru Joker inför starten

Joker med milkshake-bar i bakgrunden

Nöjd fru Joker efter målgång

Nöjd Joker i depån halvvägs

Strax innan start