Cykling när det är som bäst helt enkelt. På en sån här runda hinner man uppleva en hel del: Ungdomar på trimmade moppar som hejar på kl 2 i Björklinge, Rejvfest i fulkina, soluppgång vid Älvkarleby, Volvo 245 raggarbil i Skutskär, vindstilla, motvind, att känna sig stark, att känna sig svag och glädjen av att ta sig runt.

När tråden på happyride om de svenska randorekorden skapades så väcktes suget att ge sig på något av dem. Jag insåg snabbt att Barkarbys 40-milare måste vara snudd på perfekt för att köra en lite snabbare brevet. Bara 3 km länge än de fastlagda 400km och inte en enda backe norr om Uppsala. Jag lyckades locka med mig The Dictator, The Hungry Wolf och The Infinite Raw Power som alla är rejält starka och uthålliga. Jag misstänker att gillade utmaningen att slå bästa 400km-tid. Förutom att vi skulle hålla en hyfsad fart så måste tiden för stopp hållas nere om totaltiden skulle komma ner under 13 timmar.

Väderprognosen inför natten såg bra ut. Vindstilla under natten och en tilltagande motvind på vägen söderut. Inget regn och en temperatur som skulle hålla sig över 8 grader. Prognosen stämde ganska bra förutom att temperaturen föll ner till 4 grader.

Väl på plats på Lilla Barkarby är det alltid lika trevligt att träffa alla som jag cyklat med vid olika tillfällen. MrGunnar var på plats och delade ut startkort – ett stort tack för att du ser till att detta arrangemang blir av.

Prick kl 23:00 rullade vi iväg. Redan från början så var det bra fart. Fram till Upplands-Väsby är det en hel del rödljus men sedan blev det fin och jämn cykling till Uppsala. Vi var 14(?) cyklister som svängde in på CircleK med ett rullsnitt på 33km/h, precis enligt min egen plan.

Exakt efter 10min så var alla färdiga att rulla vidare. Några ville ta det lite lugnare så nu var vi 11st som svängde ut på raksträckan mot Björklinge. Denna raksträcka har jag kämpat mig igenom förut (lagtempotävlingar samt sista milen i hettan på UTU) men den här gången var det en riktig njutning. Vindstilla, bra fart, det svaga sommarnattsljuset.  I Björklinge fick vi sällskap av ortens motorburna ungdomar, vi blev påhejade och de körde ikapp med oss – vem har sagt att nattrando inte är en publiksport? Kilometrana rullade på, vi bytte till tvåpar för att få lite mer social cykling med mer snack som också håller en piggare.

Vid Mehedeby kl 03:20 mötte vi en klunga som cyklade på gamla damcyklar. De kom från en rejvfesten på Dragongate. I fulkina var det massor av folk som tältade och en del trafik på väg därifrån. Nu kändes det riktigt kallt, jag frös om tår och fingrar trots långa handskar. Sedan blev det soluppgång i Älvkarleby och doftsensationer i Skutskär. Nånstans här tappade vi Belgaren, så nu var vi tio personer. Strax efter halvfem nådde vi Circlek i Gävle, nu skulle det bli gott med kaffe. Vi var några minuter före tidplanen så det fanns tid för ett riktigt stopp. Efter hela 20 minuter gav vi oss iväg, riktigt kyligt innan pulsen började stiga. Jag tog ett extra varv i rondellen för att få upp värmen.

Efter ett snabbt fotostopp i Sandviken vänder vi söderut. Vägen från Sandviken till Gävle är kanonfin. Först över Storsjön, genom tall- och myrmark och förbi Gysingeforsarna. Vi gick tillbaka till att köra på ett led för att få lite bättre fart. De som är guldben kan då trycka på lite längre och de som inte har det kan köra kortare eller lägga sig i svansen.  Det rullade på riktigt bra, så pass bra att vi var nio stycken som kom fram till Östervåla kl7:45  – helt enligt plan. Kiosken var stängd så vi tog några selfies och drog vidare mot Uppsala. Nu började tröttheten smyga sig på och benen kändes inte helt fräscha längre. Det var bara till att bita ihop och trycka på i förningarna och däremellan se till att ligga när den framför för att få lä i motvinden.  Vi lyckades hålla uppe farten så vi kom fram till Uppsala vid halvtio, några minuter före plan.

Med mera kaffe, en korv och en Snickers i magen satte vi kurs mot Barkarby. The Dictator trillade av klungan strax söder om Uppsala. Efter Märsta så började jag känna mig rejält krokig. Sedan Uppsala hade jag inte petat i mig någon extra energi och det var nog inte helt smart.
The Infinite Raw Power och Christian tog ett extra ansvar för att hålla upp farten. Jag led varje gång farten gick upp. Alla hjälptes åt utefter hur mycket kraft ben fanns kvar, själv fick jag la jag mig i svansen de sista kilometrarna.

Kl 11:55, så uppenbarade sig till slut hotellet i Barkarby. Vilken härlig känsla, att få klara denna brevet i trevligt sällskap. Totaltiden blev 12:55 vilket var en kvart snabbare än det tidigare rekordet. Vi signerade startkorten, drack en kall öl och allt var fantastiskt. Efter en stund så kom även The Dictator imål. Tack Amir, Andreas, Christian, Eje, Toni, The Hungry Wolf och The Infinite Raw Power för trevligt sällskap hela vägen.

Strava: https://www.strava.com/activities/2413843678

Happytråden: https://happyride.se/forum/read.php/1/3524375

Facebook Comments