Årets träningsdos för gubben är ytterst liten i jämförelse med föregående års där medlemskap i olika subgrupper har inneburit höga krav på watt i benen. Sen har jag och lilla frun haft lite annat att pyssla med plus att jobbet även krävt en del tyngre insatser. Summa summarum är benen till dags dato inte i lika bra form som vanligt och som de flesta vet är ju det inte de bästa förutsättningarna för att snurra runt i gruppkörningens ibland mycket demokratiska process för att ta vinden i turordning.

När då ledaren av kroppen, dvs hjärnan, fortfarande tycker att den skall färdas i snabbt tempo och gärna vill rulla genom det svenska landskapet med de unga hårda grabbarna blir det till att lägga sig i svansen, hela tiden eller när benen så föreslår.

Med andra ord så låg jag i svansen säkert under mer än 75 % av de 614km vi förflyttade oss i lördags under drygt 22 timmar. En härlig tur med propagandaväder om än lite väl varmt, kanske lite för många regndroppar under två timmars regn kring Grängesberg men en vind som i princip var med oss hela rundan, (medvind för den som inte fattar).

Rundan går i en cirkel och någon tyckte att vi hade cyklat Mälaren runt, ja det stämmer förstås men vi tog i så fall en väldigt vid runda för varvet blev över 60 mil.

Det började fint och bigmollo drog oss några mil direkt, han behövde säkert värma upp lite. Ner till Järna tror jag vi var lite över 20 personer och dit körde vi någon modell av tvåparsrotering. Jag köpte bland annat en toast, dock utan själva toastandet så den vita degen blev allt lite tråkig. Hyfsat snabbt stopp om än någon som drällde lite extra inne på macken. Iväg igen och vi tappade några efter någon km.

I Flen delade vi upp oss lite på två bensinmackar för ytterligare skaffning, nu blev det drickyoghurt och en varmkorv. Fortfarande ganska kort stopp. Värmen började nu öka och farbror Garmin upplyste mig om att det var kring 25 grader. Att solen sken såg man ganska tydligt på den blåa himmelen när vi sen drog vidare.

Nu blev det plötsligt lite kaos. I någon vägkorsning blev navigeringen lite väl hastig och någon bromsade för snabbt och 3-4 gick i backen. Blodvite, någon eker som behövde spännas och lite andra blessyrer. Om jag minns rätt så skulle två av de inblandade senare dela rum över natten i Fagersta så de fick väl prata ut om händelsen då. Någon fick säkert välja säng först. Vi rullade vidare och alla kunde hänga med tackolov trots lite blod droppande här och där.

I Läppe som var nästa anhalt stannade vi på den fina campingen nere vid Hjälmarens södra kant. I vanlig ordning klev några av våra kära pensionärer omkring och hade det bra i solen. Vi lyckades handla avsevärt snabbare än för två år sedan och det var ju bra. Mindre bra var att Magnus växelvajer till bakväxeln gick av inne i handtaget. Ingen hade någon extra så han fick fippla lite med stoppskruvarna så att bakväxeln hamnade på andra kuggen utifrån. Från ett 20-tal växlar till 2 alltså. Hmm, han var nog lite fundersam om hur det skulle gå nu men visade ingen bekymrad min precis. Här tappade vi även en kille som satt och åt sallad barfota när vi andra stod färdiga att dra. Han verkade inte så ledsen för det.

Nu hade vi kommit ett 20-tal mil så det kändes som om man var varm i hela kroppen. Solen gjorde även sitt till minst sagt. Jag hade lagt fram solskyddssmörjan hemma men hade förstås glömt att använda den där på morgonkvisten. Intalade mig själv att armarna mest var i skugga.

Genom Örebro gick det fint, rundan går tackolov utanför centrum och vi körde vidare mot Fellingsbro. Någon mil innan kommer några uppförsbackar, inte så farliga men nu började det kännas att vi hade varit ute ett tag. Någon hade hört att Gunnar O som var med kanske skulle köra själv efter nästa stopp. Honom behöver man inte oroa sig för när det gäller ensamcykling. Han cyklade nämligen helt själv lite snett tvärs över USA för några år sedan, 680 mil. En 60-milarunda med en del ensamcykling måste vara som en gäspning för honom.

I Fellingsbro hoppade vi över Pizzeria Mona Lisa och valde istället Coop. Eftersom det var närmare 10 mil till nästa stopp så tyckte jag att två slabbiga räkbakelser med ägg var ett bra menyval. Att stå ute i solen och käka dem och dricka en jättestor pucko passar mig ganska bra. När jag gick in i affärens ingång var det behagligt svalt, ute var det nu 30 grader. Annat var det i mars på en 20-milare, då gick man in i affären i Östervåla för att värma sig.

Alla vräkte nu i sig diverse tilltugg som jordnötter, majonnäs på kex och annat nyttigt. Vi hade ett slagfält med tomflaskor runt oss men städade upp innan vi drog vidare. Vi hade för övrigt kommit cirka 27 mil, så snart halvvägs.

Nu började efter ett tag de mörka moln som prognosen hade visat skulle komma från väster att dyka upp. Vi klurade nog alla på om det skulle innebära det som en cyklist inte gillar alls, dvs regn. Förutom att man blir blöt, vilket i och för sig kan vara ganska skönt när det är supervarmt, så blir det ett jäkla vattensprut och även smått grus flygande från alla håll och kanter och temperaturen sjunker oftast drastiskt.

Jodå, efter någon av mastodontbackarna började så regnet att skvala. För egen del blev det stökigt. Glasögonen immade igen på nolltid och utan dem sprutade det vatten direkt in i ögonen från alla bakdäck. Ungefär som att stå i en dusch som strilar vatten sidledes. Det sved i ögonen också, antagligen av allt salt från svett i pannan eller så var det gammalt vägsalt. I nedförsbackarna blev det som nålar som stacks i huden när vi låg och körde i 60+. Inte kul. Efter ett tag stannade vi dock och satte på oss våra regnjackor, det var bra för temperaturen hade fallit betänkligt.

Något annat som fallit snabbt var hastigheten. Det var tur för i en backe när en av de mer erfarna randocyklisterna gick på hjul och hade sönder ena växelhandtaget gick det i promenadtakt. Tackolov var det vänstra handtaget som är för framväxeln men det blev en hög kadens resten av rundan för bara lilla klingan gick i om jag minns rätt.

Vi överlevde uppförsbackarna och hamnade i Grängesberg, banans högsta punkt, på en Gulfmack. Nu var gruppen lite mer decimerad för Neil och Desmo ville cykla i annat tempo. De visade sig sedan hänga ihop med Gunnar O stora delar av rundan, festligt.

Den unga kassörskan undrade varthän vi var på väg och vi sa som vanligt Stockholm. Hon tyckte det var långt att bara köra bil dit. Konstigt, det var ju nu bara drygt 24 mil kvar, är ju kortare än en VR-runda. Nu tog de flesta på sig mer kläder för det var kyligare. Ute regnade det nu betänkligt men vi hade ju inget annat för oss och nu skulle det ju bli lite mer nedför.

Vi susade på i bra fart och Ludvika passerades och vi hamnade efter lite velande på CirlceK i Fagersta. I vanlig ordning hade ortens ungdomar party och utanför stod skojiga bilar med andra form av watt än de vi eventuellt hade. En killes, förmodar att det var en killes, bil spelade bas i nivå med värsta revjspelningen. Några unga damer var väl lite väl överförfriskade när de nästan leddes in på macken från Taxin för att handla något. Taxikillen såg måttligt förtjust ut. Gäng av studenter vandrade omkring och letade efterfester. Nästan så man kunde drömma sig tillbaka typ 40 år i tiden.

Vi köpte i vanlig ordning den vanliga menyn. Jens lyxade till det med mosbricka inklusive rejält med räksallad. Det skulle senare visa sig vara ett genidrag.

Nu blev det till att byta regnjackor och få på reflexvästar och tända belysningen. Sen ut i natten. I och för sig inte speciellt mörkt.

Nu kom en sträcka som för två år sedan gick fort. Sammalika blev det i år. Framförallt Jens men även övriga starkingar tyckte att nu fick det vara slutlekt så vi låg och drog i 38-40km/h och ofta högre. Jens la sig till höger och ville aldrig vika ner sig, han kunde ligga där mil efter mil. Häftigt men för en annan blev det påfrestande. Att jag var chef i svansen var helt uppenbart för alla. Men jag hängde med. Ville inte släppa som jag råkat göra på vårens 30-milare och 40-milare. Det gäller att benen håller och även om de är trötta får de inte lägga i handbromsen, ta ner skylten, upphöra att existera eller bara självdö utan måste fortsätta trampa.

Nu är jag bra på att ligga i svansen och finurligt anpassa min position. Helst skall man hamna bakom någon storväxt typ där det är mycket lä från motvinden. Nu var det ju i och för sig medvind men vi körde ju så hårt så det blev ju motvind ändå. Milen susade på och snart stod vi inne på torget i Sala och tog selfies. Ett gäng unga partytyper undrade vad vi gjorde. Vi undrade då vad de gjorde. Ingen fick något egentligt svar där i natten.

Nu cirka 12 mil kvar och vi klurade på vilken sluttid vi skulle hamna på. Kanske en bit under 22 timmar?

In mot Uppsala började det ljusna så smått. Vi snurrade lite i navigeringen men hamnade på den norra delens CircleK. Ett hyfsat snabbt stopp. Ut igen men nu blev det ännu mer snurrning och kollar man spåret efteråt fanns det förstås en kortare väg. Men den gamla E4-an går ju ganska snabbt, vi mosade en del rödljus men det var det nog ingen som såg.

Jag var nu rädd för Märstabackarna, är ju några stycken, åtminstone två. Med 55 mil i benen kan man bli rädd för den minsta höjdmetern. Men det gick fint. Magnus med sin tvåväxlade cykel drog i vanlig ordning i förväg. Det hade han gjort i alla större backar för kadensen blev lite väl konstig med bara en kugge bak så enklast var att dra på i backen. Han var för övrigt med i roteringen hela rundan med några kortare avbrott trots enbart två växlar, strongt!

Nu såg man verkligen fram mot avslutningen och snipp snapp snut så var sagan slut och vi stod inne på CircleK i Täby och tog en gruppselfie, signerade kort och hade oss.

Vi hamnade på cirka 22 timmar och 7 minuter och enligt vår egen general som hade skött ledarskapet formidabelt, bigmollo alltså, så var detta nog rekord på denna bana. Den blev ju även lite längre än det nedladdade GPS-spåret, 614 km.

Fotnot 1: Alla nämnda namn är antingen egna eller happynicks.
Fotnot 2: Undertecknad vill tacka alla för draghjälpen och kanske hjälpte jag till med något i alla fall. Många var starka och drog mycket långa sträckor.
Fotnot 3: PBP, finns det klungor att glida med i där?

/Ingvar aka The Dictator

Facebook Comments